Invasiva växter
I en allt mindre och klimatstörd värld har invasiva arter blivit ett problem som vi förmodligen bara sett början på. Tack och lov blir vår möjlighet att en del av lösningen, snarare än en del av problemet, större ju er kunskap vi har.
Invasiva arter är växter som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya omgivning börjar sprida sig snabbt och orsakar allvarlig skada för ekosystem och infrastruktur. I förlängningen kan det medföra enorma kostnader för både samhälle och den enskilde.
Växterna har kommit till Sverige exempelvis genom införsel med import, att de tas med hem från resor eller att de är oavsiktligt följer med andra transporter till exempel i barlastvatten eller med livsmedel. Dessa främmande arter kan vara djur, växter, svampar eller mikroorganismer, och antalet ökar från år till år. Arter som av egen kraft sprider sig till ett nytt område räknas inte som främmande.
Det är otroligt viktigt att arbeta målmedvetet och långsiktigt med att stoppa invasiva arter från att ta över, oavsett om det är på global skala, eller på vår egen koloni.
Naturen är extremt komplex, och det är miljöproblemet med invasiva arter också, därför behöver vi alla hjälpas åt och samarbeta för att rå på det. Det bästa och mest långsiktiga är att arbeta förebyggande så att de invasiva arterna inte kommer till Sverige eller sprids inom landet. De som ändå kommer hit måste snabbt upptäckas och bekämpas.
Historiskt sett har arterna varit till nytta för människor och samhälle inte bara genom utsmycknad, utan också skänkt utökade möjlighet till jakt och fiske. Men det är när växterna tar över och konkurrerar ut det lokala växtlivet som det börjar bli problem.
I Sverige finns idag mer än 2000 främmande arter, cirka 20 procent av dem är invasiva eller potentiellt invasiva. Några av dem finns också med på EUs lista över arter som är extremt invasiva, och som ska rapporteras till invasivaarter.nu när de upptäcks.
Några av de växter vi har mest problem med i vårt närområde står däremot inte med på EUs lista, men det gör den inte desto mindre invasiv.
Parkslide
Parkslide är en extremt aggressiv art som har blivit ett stort problem på många håll. Naturvårdsverket rekommenderar att aldrig försöka ta bort den på egen hand, då det räcker med att man missar mindre än ett gram av de tunna små rötterna för att en ny planta ska etablera sig, och i de flesta fall kommer problemet bli större om man själv försöker avlägsna plantan.
Istället ska förekomsten rapporteras till Artportalen, och sedan ska man överlämna åt professionen att avgöra vad som ska göras, och eventuellt åtgärda något.
Skulle parkslide börja sprida sig ohämmat på kolonin kan det få katastrofala konsekvenser.
Kirskål
När det gäller kirskålen så är den inte lika farlig som parksliden, men inte desto mindre irriterande. Tack och lov är det inte alls lika riskabelt att ge sig i kamp med den, så länge man är utrustad med rejält tålamod. Den sprider sig genom långa rotsystem, och det mest effektiva är att få bort rötterna. Dessvärre kan de slingra sig in i andra växters rötter eller till och med i byggnader. Vissa plantor kan plockas upp och rötterna kan gallras. Växer de på friland kan man försiktigt luckra upp jorden där rötterna ligger och följa dem med fingrarna tills man får upp allt. Går rötterna av kan de rotbitar som ligger kvar ta sig och ny kirskål kommer växa upp.
Om rötterna inte går att få bort kan man försvaga växten genom att nypa av bladen så fort de börjar sträcka sig mot solen för att fånga energi. Det tar lite tid, men efter hand kommer plantan försvagas allt mer, och efter ett tag kanske till och med försvinna.
Är det stora områden med kirskål så räcker det ibland inte med gallring, utan där måste man göra större insatser. Tät marktäckning, ibland i flera säsonger, kan ibland bli den sista utvägen för att bli av med dem.
Även om du kan leva med några plantor kirskål i din egen trädgård, så tänk på att det är en offensiv art och dina grannar kanske inte är lika sugna på att få sin trädgård invaderad. Så försök att hålla kanterna rensade, om inte annat så i respekt för andra.
Andra arter
På vår koloni har även påträffats en del andra invasiva arter, bl.a. kanadensiskt gullris, vresros, parksallat, jättebalsamin och blomsterlupin. Dessa går att klippa ner och avlägsna, så länge det görs i god tid innan de hinner gå i frö. Materialet tas om hand, gärna i dubbla sopsäckar, och förs till någon kommunal återvinningsstation som tar emot invasiva växter. De ska aldrig läggas på risbingen eller bland annat allmänt växtavfall.
Fakta hämtad från bl.a. naturvårdsverket.